
Ekonomiavdelningen i Østfold fylkeskommun (Region) ansvarar för en budget på 4 miljarder norska kronor. Det är mycket pengar – och det är viktigt att få god avkastning på dem innan de används till investeringar i skolbyggnader och infrastruktur. För detta använder de Fixrate.
I Østfold bor cirka 300 000 invånare. Hans Jørgen Gade (på bilden ovan) är ekonomichef i Østfold fylkeskommun, en roll han haft sedan 2001, med viss variation under Viken-perioden. Hans avdelning har 20 anställda och ansvarar för en budget på omkring 4 miljarder NOK. Hälften går till drift av gymnasieskolor, och en fjärdedel till transportsektorn. Resterande medel går till kultur, näringsliv, tandvård med mera.
Vi pratade med Hans Jørgen om hur ekonomiavdelningen arbetar med finansiering och likviditetsstyrning.
– Vi har ett huvudbanksavtal med en stor bank som levererar kontotjänster m.m. Vi lägger ut avtalet på anbud med jämna mellanrum, och vi bytte nyligen huvudbank från Danske Bank till Nordea. Vi står fria att använda andra leverantörer när det gäller finansiering och placering. Detta är en vanlig modell bland norska fylkeskommuner, berättar Hans Jørgen.
– Vi tar fram en strategi inför låneupptag, som oftast är kopplat till gemensam finansiering av investeringar i skolor eller vägar. Beroende på strategin, lånebehov, förfallostruktur och behov av räntehedging väljer vi mellan banklån, certifikatlån eller obligationslån. Det sistnämnda är en mer tidskrävande process, bland annat krävs registrering på Oslobörsen.
Vårt lånebehov ligger normalt på 400–500 miljoner NOK per år. För att undvika att ha för mycket oanvända lånemedel på kontot delar vi ibland upp lånet i två delar, för att bättre kunna matcha lånebehovet mot faktisk projektprogress.
– Vi försöker dela upp likviditeten i två delar. En del har vi hos huvudbanken för att täcka löpande utgifter. Den andra delen är medel som ska användas på medellång sikt, och de placeras i stort sett utanför huvudbanken – i räntefonder, alternativt tidsbundna bankinlåningar.
Tidigare hade vi likviditets- och korta obligationsfonder hos 5–6 olika förvaltare, alla med sina egna rapporteringssystem och inloggningar. Vi lade mycket tid på att sammanställa rapporter från olika förvaltare. Därför såg vi behovet av samlad rapportering. Då kom vi i kontakt med Fixrate, som kunde erbjuda en samlad rapportering även för räntefonder.
Vi testade först Fixrate med bankinlåning för att placera överskottslikviditet och satte in cirka 100 miljoner NOK i två banker via Fixrate i slutet av förra året. Fixrates plattform ger god översikt över räntetilbud från olika banker, och man får bra sammanställda rapporter.
För en stor organisation som vår krävs det mycket pappersarbete för att säkra den formella linjen av fullmakter – från fylkeskommunedirektören ner till ekonomichefen. Jag är imponerad av Fixrates bli-kund-process och fullmaktstruktur. Pappersarbete har ersatts med BankID. Ni har en tydlig struktur som minimerar risken för fel. Här är Fixrate klart bättre än traditionella banker!
Eftersom kundupplevelsen var så bra beslutade vi att även flytta våra befintliga räntefonder till Fixrates plattform, för att få en enklare och mer sammanställd rapportering.
– Vi har idag cirka 700 miljoner NOK placerade i räntefonder via Fixrate, fördelade på 5–6 olika förvaltare.
Det är viktigt att ha kontroll på rapporteringen när man har bankinlåning och räntefonder spridda över flera banker och förvaltare. Vi använder Fixrates månatliga rapporter till löpande bokföring. Vi skickar även en kopia av rapporterna till kommunrevisionen varje månad, vilket sparar tid för båda parter, berättar Hans Jørgen.
Han kan ännu inte exakt säga hur mycket fylkeskommunen har tjänat i kronor och ören på att använda Fixrate, eftersom det är relativt nytt. Men han kan säga något om resultaten hittills:
– Vi sparar många timmar varje månad tack vare Fixrate, säger Hans Jørgen.
– Vi tar mycket låg risk när vi placerar fylkeskommunens pengar. Alla placeringar ska vara likvida, med uttag möjliga inom 2–3 dagar. Vi tar låg ränterisk och låg kreditrisk, och håller oss till likviditetsfonder och korta obligationsfonder.
– Vi räknar med marginellt högre avkastning på dessa lågrisk-räntefonder jämfört med räntan hos huvudbanken, uppskattningsvis 5–10 räntepunkter. Vi vill även sprida risken något bort från huvudbanken.
I samband med att Fixrate deltog på en konferens anordnad av Föreningen Kommunalekonomer i Stockholm i juni har vår kommunikationschef Bjørn Erik Sættem genomfört en videointervju med Hans Jørgen Gade. Du kan se hela intervjun nedan (med svenska undertexter). Längd 20 minuter.